KABLAR
Jaha, första kilot gick ju lätt att bli av med, så nu är jag iallafall under min uppsatta maxgräns.
Det känns ju bra, speciellt med tanke på vad som väntar under den kommande veckan.
Men det ska nog gå bra......tror jag. Liiite självdisciplin får jag försöka ha även under semestertripper.
Ikväll får jag hem godingen min. Det ska bli så skönt och även om jag unnar henne egna tripper, (Det måste man ju. Vi har ju dessutom levt några år innan vi möttes om man så säger.) så är våran "story" än så ny, att varje stund vi är från varandra känns trist.
Erfarenhetsmässigt kan jag säga att det brukar komma tider då man kanske känner precis tvärtom, men det hoppas jag dröjer länge än.
Att bli ett par i mogen ålder är precis likadant som när man var ung. Samma känslor och längtan väcks.
Sena nätter med prat m.m, trötta dagar. Det är som Siv alltid sagt. "Det är ingen skillnad".
Å det är alldeles ljuvligt.
Jag skulle inte byta bort det mot något. Inte ens mot en ny anläggning i HighEnd - klassen :)
På tal om det så påstår hon att det som tydligen är typiskt för min/vår bostad, är att det finns sladdar...överallt.
Hmpf....sladdar. Det heter ju kablar!
Jag är verkligen en morgon/kvällsmänniska. 60/100
Nu är jag ju varken eller, tråkigt nog. Men lutar det åt något håll så är det nog kvällen som gäller, trots att jag är som effektivast under morgontimmarna. Ska jag få något gjort ska det ske tämligen omgående efter att klockan ringt. Från noll till hundra i en grisblink. Det är jag det.
Men jag fullkomligt hatar att behöva stiga upp före 5 + 1. Vad än skälet vara må.
Samtidigt vill jag helst somna innan midnatt. Det är som om det funnes en vattendelare där vid den tiden.
Somnar jag några minuter efter är jag betydligt tröttare på morgonen, än om jag somnat några minuter innan.
Förklara det den som kan
