mjölksyra
Vintern fortsätter att slaska denna undantagsvinter(?) 2014. Om jag minns rätt förutspåddes det i höstas åter en kall vinter, både till höger och vänster. Ja men man ska inte klaga på meteorologerna. Någon gång ska väl också de ha fel.....
Det trista med vintern är att jag nu har tappat lite av geisten för skidåkning. Kroppen börjar med andra ord långta efter våren. Solen värmer och snön smälter och den första vippstjärten går ner för landning. Det är något att längta efter. Precis som säsongens första grillning ute på altan, nersköljd av en eller annan kall Staropramen.
Undrar förresten om jag inte måste investera i en ny vårjacka (skinn). Nu när jag är sambo känner jag av "pressen" av att försöka matcha pinglans nivå. Det går inte att svamla runt i mysbyxor och foppatofflor längre.
Visst var Kallas sista sträcka i damstafetten magisk, men Legkovs åkning på tredje sträckan i herrstafetten var i mina ögon snäppet vassare. Han hoppskejtade ju uppför värsta backen. Jag får mjölksyra bara jag tänker på det.
Nu börjar dagen närma sig och jag har nog äntligen börjat förlika mig med att byta 10-tals siffra. Får jag bara rikligt med presenter så....
För att undvika fiasko på det området har jag noga, men ytterst diskret, lämnat små ledtrådar på vad jag önskar mig. Visserligen påstår väl kärleken att jag skrivit på "svarta tavlan", men det är nog bara en övertolkning. ;)
Nä nu är det bäst att tömma ur diskmaskinen, så att det inte ser ut som att jag bara latat mig sedan jag kom hem från jobbet. Fast så enkla knep går väl knappast hem nu när ljuset kommit tillbaka på allvar.
.
