varvetrunt.blogg.se

Jag tror inte jag någonsin varit med om en jul som gått så fort. Redan så är det nästan nyår och sedan blir det påsk. Julen har varit lugn och stillsam, med en lagom dos av det mesta.  

 

Jag fick mig en ny leksak. Ett så kallat aktivitetsarmband. Den räknar steg, håller ordning på hur mycket jag sover.

Om jag sover bra eller är uppe och kutar. Den kan räkna ut om jag fått i mig för mycket kalorier. Fast det behöver jag ju inget hjälpmedel för att kunna räkna ut. Plus ett antal funktioner till.

Kort sagt en rolig pryl som nog kommer att göra mina motions/bantningsperioder mindre tråkiga. Ja om nu motion kan bli tråkigt förstås. Fast även det går i vågor, ärligt talat.

 

Snön har ju kommit, så det har blivit några små skidturer och fler ska det bli. Det var otroligt kul att komma ut och åka. Jag hade tänkt mig några kilometer, men det blev närmare en mil. Så roligt var det.

Nu väntar några dagar med plusgrader, men det tror jag gör varken till eller från.

Snön blir nog kvar nu några månader.

 

Gatan hade det förresten mindre roligt på julaftonskvällen. Två av mina närmaste grannar råkade ut för inbrott.

Turligt nog för oss var jag hemma medans älsklingen jobbade. Det syns  i snön vilken väg de ovälkomna besökarna tog. Med all säkerhet kikade de in hos oss. Tur för oss som sagt , trist för grannarna som fick påhälsning.

Undrar vad som är värst? Grejerna man blir av med, eller obehagskänslan av att någon varit inne och rumsterat i ens hem. Hemmet ska ju vara en okränkbar borg.

 

Ah, klockan är bara strax efter 6 och jag har redan fått i mig min rekommenderade dos av dagliga kalorier.....

Det säger mitt aktivitetsarmband. Kan det verkligen vara sant, eller luras det kanske lite?

 

Hur ska det här gå?

 

 

Kärleken jobbar helg och jag roar mig på sedvanligt sätt. Alltså är det vinyl som gäller, åtminstone när det är musiklyssnande som är på tapeten. Undrar varför? Jag kanske när en omedveten längtan till yngre dagar, eller så är det så enkelt som att vinyl kräver mer av aktivt handlande. En cd är så enkel att lägga på och sedan spelar den i minst en timme eller så. Vinylen måste rengöras och borstas inför varje lyssning. Dessutom får man vända på den efter en 15-20 minuter. Ibland måste den till och med tvättas

Med det vill jag inte ha sagt att kärleken är krävande, men lite rutin har man väl fått med åren.....

 

Nu är det bara några dagar kvar till jul. Julklapparna är fixade och vi har bestämt oss för att strunta i granen i år.

Digniteten på helgen minskar för varje år tycker jag. Det är de lediga dagarna som räknas.

Åtminstone för min del.

 

Nåväl, innan det blir jul har vi vintersolståndet i morgon. Det är liksom en vattendelare.

Ljuset kommer snabbt tillbaka. Vinterdagarna känns lite lättare i vetskapen att det långt där borta skymtar en vår.

Även om det säkert tar en vecka innan dagen ens blivit 10 minuter längre.

 

Jag är faktiskt lite kluven när det gäller snön. Visst gillar jag att åka skidor, men har den inte kommit nu behöver den inte komma alls tycker jag. Jag kan ta bilen och åka en bit inåt landet om jag vill åka skidor.

Det behöver inte ens vara en massa snö för att jag ska tycka det är vinter. Det räcker med att kolla in termometerns minusgrader.

 

Jag är nog lite smygsörlänning innerst inne. Om inte av födsel så..... 

 

 

 

 

 

 

Grå och trist måndag blev det, men ett plus är att jag från o med i dag är tillbaka i selen.

Det har väl inte gått alldeles smärtfritt, men dagen har varit ok.

 

Om jag tolkar det rätt så kommer vi att få en vit jul. Om det vill sig kan man kanske plocka fram skidorna till helgen.

Det brukar inte behövas många centimeter snö för att jag ska kunna ta premiärturen.

Mina skidor är precis 20 år gamla i år. Ett par vallningsfria som jag köpte när jag bodde i Överkalix.

Egentligen skulle jag inte ha vallningsfria, men tjatade väl lite för mycket om det, så de beställde hem ett par sådana åt mig av misstag. Jag brydde mig inte att reklamera så nu har jag alltså levt med dem i 20 år.

Det börjar bli dags att göra en nyinvestering känns det som.

Med det här vill jag ha sagt att jag inte behöver vara speciellt rädd om dem, utan åker även när snötäcket är i tunnaste laget.

 

Undrar hur jag med mina anor, kommer att räknas om vi får ett sd-styrt Sverige. Morsan var ju tornedaling med meänkieli som modersmål. Jag kanske räknas som en andra generationens invandrare eller nåt.

Inte för att just det är något negativt i mina ögon. Nej, nej, men jag gillar inte att vissa är inne och andra är ute.

 

Sedan är ju det här samhället också segregerat på många andra sätt. Oftast utifrån utbildning och inkomst.

Just om det talas det väldigt lite. Man kan undra varför?

Det kanske inte ger några klatschiga rubriker och är det inte ,handen på hjärtat, lite trist med alla dessa "misslyckade" typer som inte ens kan tjata till sig sin rättmätiga plats i  t ex vårdkön?

 

Förresten läste jag nåt som Reinfeldt sa apropå invandring, att han flugit över Norrland och sett hur mycket skog det finns. Där finns det plats för många . Det gör det alldeles säkert, men vad ska de leva av?

I vad ska de bo? Nåt ruckel som Bert Karlsson kan tjäna pengar på?

 

 

 

Håhåjaja

 

 

 

 

 

 

I dag blev hantverkarna klara, så nu är vårt badrum klart. Ja förutom lite småfix som vi klarar själva.

Det blev bra tycker jag, med ett extra plus för vår duschhörna.

Nu börjar vi fundera över vad som ska bli nästa projekt. Köksluckorna ligger nog tämligen högt på den listan.

Deras gröna färg är rätt trist och det gör att köket känns mörkare än vad det är.

Men listan över vad som behöver åtgärdas är som vanligt lång.

 

Ryggen har stökat till min tillvaro sedan i lördags. Så till den milda grad att jag tvingats vara hemma från jobbet.

Inte kul så här innan jul förstås, men man får ju inte välja.

Jag ska testa i morgon att försöka jobba igen. Är inte helt övertygad om att det ska funka med alla böjningar och vridningar jag gör med kroppen under en arbetsdag.  Går det inte har jag ju, om inte himlen, så vårdcentralen runt hörnet.....

 

Det är för jäkla trist att vara hemma för ryggont. Man kan nästan inte ligga eller sitta, och att stå har varit än värre.

Min nya fåtölj har varit räddningen, men jag blir  less på att tillbringa dagarna på samma plats.

Det liksom kryper i kroppen. Har nog lite smygadhd eller nåt.

 

Nu väntar 2 bortamatcher innan SHL gör juluppehåll. Mina "sargade" hjältar halkar allt längre ner i dyn.

Men det blir så när man inte har tillräckligt mycket pengar att handla för.

Ny fick de in en ny back, men tyvärr ingen defensiv sådan. Det är ju där laget brister. För få defensiva och rutinerade pjäser som kan rensa framför det egna målet, med förmåga att leverera ett snabbt första pass.

Sådana typer är tämligen dyra förstås.

 

Jaja, vi får se om det finns ett liv efter jul. Inte bara för grisen menar jag....

 

 

 

 

 

 

 

Så bidde det fredag igen, efter en vecka som inte handlade om Donald Brashear, utan mer om det uppkomna politiska läget. Det tuggas och sluggas vilt även på den sidan av livet, fast om man jämför, har nog Donald mera känsla för fair play än vad den samlade politiska eliten har tillsammans.

Nu blir det nyval i mars 2015. Tja inte mig emot. Läget som är nu ger ingen någon möjlighet att styra skutan åt det håll man vill.

Det enda man kan säga om budgetomröstningen är, hur i hela helvete kan det vara möjligt att rösta för två skilda alternativ? De som bestämmer är nog inte så skärpta som man inbillar sig. Vem, åtminstone i min ålder, glömmer jämviktsriksdagen där man alltför ofta fick lotta fram resultatet.

Inte undra på att populistiska enfrågepartier ofta har sin grogrund och bas i marginaliserade människors politikerförakt.

Mycket är liksom självförvållat kan man tycka.

 

Nu börjar man se slutet på badrumsrenoveringen. Lite rörmokeri återstår och elektrikern ska göra sitt, sen så...

Ja några lister ska väl dit också, men sen.

Nån gång under nästa vecka blir det väl klart antar jag, även om det glunkas om att elektrikern kommer på måndag.

Just nu känns det i alla fall som om den som väntar på något gott, alltid väntar för länge....typ.

 

Ja typ som när hon jobbar kväll o klockan aldrig blir 10.

Precis som ikväll....

 

Jag får väl ta mig en liten Glenlivet, medans jag njuter av ett antal mer eller mindre, men alltid, omistliga plattor.

I väntan på......