I väntan
Så bidde det fredag igen, efter en vecka som inte handlade om Donald Brashear, utan mer om det uppkomna politiska läget. Det tuggas och sluggas vilt även på den sidan av livet, fast om man jämför, har nog Donald mera känsla för fair play än vad den samlade politiska eliten har tillsammans.
Nu blir det nyval i mars 2015. Tja inte mig emot. Läget som är nu ger ingen någon möjlighet att styra skutan åt det håll man vill.
Det enda man kan säga om budgetomröstningen är, hur i hela helvete kan det vara möjligt att rösta för två skilda alternativ? De som bestämmer är nog inte så skärpta som man inbillar sig. Vem, åtminstone i min ålder, glömmer jämviktsriksdagen där man alltför ofta fick lotta fram resultatet.
Inte undra på att populistiska enfrågepartier ofta har sin grogrund och bas i marginaliserade människors politikerförakt.
Mycket är liksom självförvållat kan man tycka.
Nu börjar man se slutet på badrumsrenoveringen. Lite rörmokeri återstår och elektrikern ska göra sitt, sen så...
Ja några lister ska väl dit också, men sen.
Nån gång under nästa vecka blir det väl klart antar jag, även om det glunkas om att elektrikern kommer på måndag.
Just nu känns det i alla fall som om den som väntar på något gott, alltid väntar för länge....typ.
Ja typ som när hon jobbar kväll o klockan aldrig blir 10.
Precis som ikväll....
Jag får väl ta mig en liten Glenlivet, medans jag njuter av ett antal mer eller mindre, men alltid, omistliga plattor.
I väntan på......
