varvetrunt.blogg.se

Så blev det alldeles tomt i huset. Helmer med föräldrar har åkt, och kärleken jobbar.

Själv har jag roat mig med att betala min del av månadens räkningar.

Ja roat och roat. Snarare "här till är jag nödd och tvungen".

 

Veckan med barn i huset har varit intensiv och rolig. Höjdpunkten är väl när Helmer somnar på min mage.

Det finns inte mycket som slår den mysfaktorn, eller hur?

 

Ja hon jobbar som sagt ikväll, och när jag inte är upptagen med räkningarna passar jag på att i lugn och ro lyssna mig igenom sommarens omistliga fynd i skivhyllan. Ja inte för att jag inte kan göra det med hon kvar i huset, men eftersom jag så lätt fastnar i timmar framför högtalarna och blir väldans osocial, känns det bättre att göra det vid sådana här tillfällen. Annars gillar vi ju ungefär samma musik. Vilken är en jäkla tur.

 

Tyvärr har jag än inte fått tag i Willy Clay Bands första cd: Rebecca Drive, men den som väntar på något gott osv...

Vi såg ju WCB på Kärleksudden i Norrtälje sista semesterhelgen.  Enligt mig är de Sveriges klart bästa gäng. Att de är norrbottningar från Kiruna gör ju inte saken sämre. Den som vill, kan kolla upp dem på youtube eller spotify.

Då de spelar bara några få gånger per år, får man vara beredd på att resa för att få se dem. Men det är de värda. Jag tror att vi är en hel del fans som gör så. På deras spelning i Kiruna på nationaldagen fanns det visst folk som åkt 100 mil för att få se dem. Vi åkte nästan 50 mil enkel sträcka.

Tänk att vi gör det för ett band som nästan är totalt okänt i Sverige.

 

I morgon blir det Ulf Lundell på Skule Naturscen.  Han är ju ute på någons sorts 40- års jubileums turne.

Det ska bli kul att se och lyssna på honom, även om jag inte är direkt något "fan". Men han är ju på nåt sätt en ikon.

Jag tillhör ju skaran som tycker att debuten Vargmåne är hans överlägset bästa platta. Resten känns så där faktiskt, även om han sällan gjort något dåligt.

Han ska credd iaf för att han aldrig har "sålt" sig.

 

På måndag går MODO på is.....

 

 

 

Helgen tog ju slut lite väl fort tycker jag.

Visst har väl arbetsveckorna sin tjusning, även om jag vid 61 års ålder än inte kommit på vad det skulle vara.

Men det ger sig nog så småningom.

 

Vi får fint främmande nu i några dagar. Min lagvigda åker just in till stan för att möta upp sin yngste son med flickvän och HELMER. Det är han som är viktig. De två övriga är väl mest med som servicepersonal.  :)

Helmer är ju bara 3 1/2 månad, så han klarar sig inte än utan sin mamma och pappa. Nån måste ju stå för käket.

Men vänta bara.

 

Det är kul med bäbisar och även om Helmer inte är min så att säga, så känns det nästan  så.

Men farbror Stig vill jag inte bli kallad. Det räcker med Stig. Vi ska ju dessutom bli kompisar och det kan man väl inte bli med en farbror heller.

 

Det blir bara en kortis idag. Sverige spelar ju final mot Spanien just nu. Tjejerna leder med 2-0 nu en bit in i andra halvlek. Vore kul och välbehövligt för svensk damfotboll om de blir EM-mästare.

Vi håller tummarna.

 

Regnet det bara öser ner..... Det kan väl vara en bra rubrik både över hur dagen har börjat och hur sommaren har varit hittills.

Nu tillhör jag lyckligtvis den fåtaliga skara som inte är speciellt förtjust i värme, men det behöver ju inte regna för det. Uttrycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är nog mest skitsnack. Så roligt är det ju inte att sitta på en stubbe i skogen och försöka få fyr på kaffeelden när det ösregnar. Just det, minus regnet, är annars ett av mina favoritnöjen,

 

Jag vet inte om det är lönt att försöka sammanfatta tillvaron sedan jag senast skrev något på bloggen, men den den har varit bra. Jag ska i alla fall försöka få igång den här bloggen igen. På något sätt tycker jag att det är ett bra sätt att få kontur på om inte livet så i alla fall dagar som gick.

 

Semestern är avklarad sedan 2 veckor och det har gått bra att komma igång med vardagen. Mycket kanske för att de två första veckorna i september är vikta för nästa ledighet.

Jag/vi förhandlade ju bort vår semesterersättning och fick ytterligare 6 dagar semester för det. Nu har jag 38 semesterdagar/år. Ledighet är värt mycket. Speciellt när man som jag har ett jobb som i stort sett består av rutiner.

Den ena dagen är den andra lik.

 

Semestern var i alla fall mycket bra. Vi hann med mycket. En odyssé till Sörmland, Göteborg, Köpenhamn och Uppsala fick inleda de två första veckorna. Höjdpunkterna var många, men där besöket på "Bengans" i Göteborg, och den lilla avstickaren till Skogstibble en ljuvlig lördag i slutet av juni kanske var de definitiva höjdpunkterna. Den som kan sin Pelle Svanslös vet varför vi besökte Skogstibble.

 

Motionerandet går numera i vågor. I maj höll jag igång ordentligt, men sedan dess har det verkligen varit spridda skurar. På grund av dessa spridda skurar beslöt vi oss för att inhandla ett pingisbord. Inte ett fullstort ett utan det är väl ungefär 75% av ett fullstort bord. Det är bara att styra ut köksön i hallen och vika ut bordet pingisbordet och sätta igång att lira. Mycket roligt och efter en timmes spel känns det att man fått bra motion.

Nu kan  vädret  inte längre räknas som ett godtagbart skäl att ställa in ett träningspass.

Det känns faktiskt i kroppen att jag rör mig mindre just nu. Sover dessutom lite sämre.

Får nog snarast försöka ta tag i det igen.

 

Nåväl