Träsmak
Då har jag redan avverkat två arbetsdagar. Det har gått bra att komma igång, vilket jag tolkar som om semestern varit lyckad. Vilket den ju har förstås.
Nåväl, i eftermiddag kom jag äntligen igång med målningen av sovrummet. Första varvet gick som en dans, trots att det är väl det som tar mest tid. Nästa varv tar jag på torsdag. Behövs det, vilket jag tror, blir det ett tredje varv till helgen.
Det är rätt kul att måla, bara man slipper petgörat. Sånt gillar jag inte, har väl lite för taskig motorik för att det någon gång ska bli riktigt bra. Mitt i alltihopa så gungar jag dessutom till och vips sitter handen på väggen, följt av ramsor av det mera barnförbjudna slaget.
Men sånt är världsligt på något sätt, eller hur?
Löpningen lyser med sin frånvaro just nu, regn och annat elände kommer emellan.
Ja trevligheter också förstås. I morgon ska det dock bli av. Kroppen börjar känna av bristen på endorfiner.
Kanske min omgivning också för den delen. Men man kan ju inte alltid vara solsken för den delen heller...
Träsmak 46/100
Träsmak får jag numera rätt lätt. Mitt sittfläsk har ju minskat de senaste åren. Men jag måste erkänna att jag alltid föredragit mjuka fåtöljer med en skön fotpall framför. Helst framför en öppen spis.
Sedan kan det ibland inte spela någon roll hur skönt man än sitter, man får träsmak ändå.
Ungefär som livet är ibland.
