I väntan på.....
"En fråga jag aldrig fått svar på" så lyder utmaning numero 95/100.
Som vanligt med dessa utmaningar har jag inget bra svar på frågan. Eller rättare sagt ofta är svaret kanske lite för personligt för att skrivas. Någon kan drabbas eller såras fast det inte är meningen, så då tycker jag oftast att det inte är värt att berätta. Poänger på andras bekostnad är inte min stil. Ja om de inte är med glimten i ögat vill säga.
Men den, glimten alltså, är svår att upptäcka i skrift.
Med dessa rader skrivna inser jag att den "gamle grinige" blivit en lite blidare herre. Vad det beror på kan vara frågan för dagen förstås.
En annan fråga för dagen är, hur i hela h-vete kan MODO plötsligt bli så jäkla dåliga, att de snart förlorat 6 matcher i rad. Nu spelar de åter som de senaste säsongerna. Det vill säga, de jobbar som bara den. Sliter såväl i offensiven som i defensiven, men kommer aldrig in framför motståndarmålet. Skapar nada och vips har motståndarna styrt in en puck eller två.
Jaja, jag vet att det bara är världsligt men ändå.....
Nu "väntar" vi på Ivar som ska drabba oss senare ikväll. Ett av dessa allt tätare kommande blås(o)väder.
Jag tycker att det blåser mer nu än förr. Det sa farsgubben redan i början på 90-talet. Jag tror att han hade rätt redan då. Inte för att jag då höll med om det. Men man blir visare med åren antar jag. För det bli vi väl.
Vi blir varken yngre eller vackrare med tiden , men klokare. Skönhet och ålder är förgängligt, men inte klokskap.
Jag ska försöka komma ihåg det nästa år då jag byter tiotalsiffra.....
