Dagen efter
Dagen före D, eller S ska det väl vara, är det i dag. Det känns bra.
Det märks att det vankas ledighet. Arbetslusten är inte lika påtaglig som annars. Det är tur att man har en liten Luther som sitter på axeln och driver på så att man gör det man ska på jobbet.
Äldste sonen åkte till kompis, yngste sonen och jag tog oss upp för första gången till Bergsjön.
Dit ska jag åka fler gånger. Kanske framför allt på vintern.
Undras förresten om det är fler än jag som märkt att det redan blivit lite mörkare på natten?
Jag tycker det är skönt med lite mörker, det behöver ju inte bli höst för det.
Fast när min semester är slut om fyra veckor, kan hockeysäsongen gärna få börja...
Dagen efter, har motionsloppet inte satt några spår, ja inte mer än lite värk i vaderna. Det blev lite dåligt med stretchningen efter loppet i går kväll.
Jag är fortfarande mycket nöjd med min prestation. Fortare än så kan jag inte springa just nu. Underskred den tid jag hade som målsättning med 1 m 47 sek.
Orken finns där, i alla fall någorlunda, men inte tempot.
Saknas tempot spelar det ingen roll hur mycket man än sliter. Man hamnar på efterkälken. Det ska jag försöka åtgärda under resten av säsongen.
Dagens lunch är dagens ämne på utmaningen jag gett mig in på.
Som vanligt blev det något så enkelt som möjligt. Köpte grillad fläskfile och potatissallad på affärn.
Det intogs tillsammans med 2 skivor husman utan smör. En måltid utan husman är ingen komplett måltid.
Allt sköljdes ner med en mugg vatten.
Som avslutning blev det en cappucino från "bolagets" kaffeautomat.
Jag vet att jag borde äta bättre, ja komplettera med grönsaker och sallad menar jag, men även om jag ibland har vissa föresatser så blir det oftast inte mer än just föresatser....
Däremot äter jag stadigt en 2-3 äpplen/bananer varje dag.
Alltid något tycker jag.
