Dressyr
Huset är tyst och stilla. Endast Jimmy Lafaves väna (nåja) stämma bryter tystnaden.
Kärleken jobbar och sonen är ju utflyttad.
En lugn och skön söndag med andra ord. Ja inte för att söndagen skulle vara mindre lugn och skön om hon inte jobbade, men ni förstår säkert vad jag menar.
Nu börjar jag känna mig lite sliten och behovet av semester är närmast påtagligt.
Det är väl som det brukar vara veckan innan.
Fast i år har den känslan kommit ovanligt sent. Jag som annars brukar gå på knäna nästan en hel månad innan semestern börjar.
Så idag tillbringas större delen av dagen i favoritfåtöljen framför "husaltaret", läsandes och lyssnandes.
Ikväll ska vi åka och besöka "flyttfågeln" och se hur pass han har hunnit komma på plats.
Tror dock att man som förälder inte ska överdriva besöken utan försöka låta omställningen sjunka in.
Minns från min egen utflyttning, att jag inte var alldeles odelat positiv om besöksfrekvensen från mina föräldrar blev för tät. Svår balans där.
Samtidigt som mitt självständighetsbehov var starkt, fanns ju där en bit av tryggheten representerad i det "gamla".
Sedan lagade ju morsan en förbaskad god köttsoppa. För att inte tala om bullarna hon bakade, hjortronsylten hon kokade och fisklådan inte att förglömma. Den var närmast magiskt god.
Gårdagskvällen tillbringades på Skulefestivalen, där jag framförallt avnjöt en Melissa Horn i högform.
Trots sina lite sorgliga och svårmodiga texter lyckades hon förmedla spel och livsglädje.
Härligt!
Melissa Horn är väl den svenska artist jag mest tycker om att se live. Det kan jag redan nu säga, trots att jag bara haft tillfälle till det två gånger. Det kommer att bli många fler framöver hoppas jag.
Med det sagt har jag redan erkänt att jag missade gårdagens första kvartsfinal, och större delen av den andra.
Något som aldrig hänt under tidigare VM-turneringar.
Undrar om det skadar min image, och kan verkligen gamla hundar lära sig sitta?
Struntar faktiskt i det förstnämnda och svarar självklart på det sistnämnda.....
