Nä det gick inte....
I dag är det väl inte så mycket att orda, fast det kanske beror mer på lite oinspiration än faktiska omständigheter.
Känner mig lite trött och sliten, energilös.
Skulle behöva muntras upp med andra ord.
Men det är ju så att vissa dagar av någon anledning är lite tyngre.
Samtidigt kan livet inte vara solsken hela tiden.
Kanske behöver man ha lite "bluesiga" dagar för att ha vett att uppskatta de fina på rätt sätt. Inte ta allt för givet.
Tre varma dagar i rad i slutet av september, uppskattar man ofta mer än en solig och varm vecka i juli.
Nu vet jag, jag behöver nog ta mig en tripp upp till Umeå och gå på Burmans.
På lördag blir nog bra.
Jag gör säkert några fynd där och kan segla på dem fram till semestern.
Vi säger så....
"En av mina barndomsvänner" lyder dagens uppdrag.
Det tar emot att skriva om dagens ämne. Vet inte riktigt varför.
Vänner hade jag, det är inte det....
Kanske för att min barndom helt enkelt inte var så kul. Jag tänker aldrig på den faktiskt.
Så jag låter det stanna där.
